I dagarna har Öresundskraft startat praktiska prov med en ny teknik för koldioxidavskiljning. Testerna ska visa vägen för framtida avskiljning av upp till 210 000 ton koldioxid per år. Men oavsett teknik är ekonomin en stötesten. ”Vi vill och kan men behöver stöd” säger Öresundskrafts Martin Tofft.
Testanläggningen bakom Filbornaverket imponerar: den är 15 meter hög och blänker av rostfritt stål. I botten finns en container, fullspäckad med mätutrustning. Här ska Öresundskraft under fyra månader testa om HPC-tekniken (hot potassium carbonate) fungerar för avskiljning av koldioxid ur rökgaserna från Filbornaverket. Anläggningen har levererats av CO2 Capsol och har delfinansierats via Energimyndigheten.
Fler tekniker ska testas innan man väljer spår men för Martin Tofft, chef för Öresundskrafts kraft- och värmeproduktion, är det ekonomin snarare än tekniken som bekymrar.
– Både FN, EU och Sveriges regering är överens om att koldioxidavskiljning och -lagring, så kallad CCS, är en nyckelkomponent i kampen mot klimatförändringar. Det är också en av våra huvudstrategier och vi har jobbat intensivt med frågan under flera år. Nu är vi som första avfallsförbränningsanläggning i Sverige framme vid praktiska prov.
– Men en fullskaleanläggning kostar uppåt två miljarder kronor och vi som är först på bollen behöver ekonomiskt stöd från staten för att ta merkostnaden och den ekonomiska risken. Det kan vara ett investeringsstöd, en garanterad intäkt för negativa utsläpp och gärna även fossilutsläppsminskning, till exempel via Energimyndigheten eller en EU-fond. Det vore en garanti för att vi kan gå vidare med en fullskaleanläggning redan om några få år.
– Det finns över 30 anläggningar för energiåtervinning ur avfall i Sverige. Vi kan bli en vägvisare för resten av branschen. Då sjunker kostnaderna och riskerna för de som följer efter, avslutar Martin Tofft.
