Det är något stort på gång inom CCS!

Det räcker inte att enbart sluta med fossila bränslen för att nå klimatmålet om 1,5 grader global uppvärmning. Vi måste även städa atmosfären på koldioxid genom att fånga in och lagra koldioxid. Sverige och Norge är just nu världsledande inom CCS och BioCCS och förra veckan arrangerade Klimpo och Zero Norge ett BioCCS-safari till Oslo.

Ett 70-tal svenska, norska och danska aktörer och politiker samlades svenska ambassaden i Oslo för att under två dagar dela med sig, lära av varandra och utforska nya samarbeten – med målet att skapa och realisera en helt ny värdekedja för CCS – där branscher och industrier ställer om och arbetar tillsammans.

Vi besökte världens första fullskaliga avfallsCCS-projekt hos Hafslund Oslo Celsio som ska tas i drift 2026 och fånga in 400 000 ton CO₂ / år. Finansieringen är säkerställd med bidrag från norska staten, Oslo stad och Celsio. De jobbar även intensivt med att utvärdera framtida potentiella intäktsströmmar och lagstiftningen för certifiering av kolborttagningsmetoder. Koldioxidinfångning är inte längre en teoretisk dröm, det sker bokstavligt i detta nu och vi ser fram emot att besöka den färdiga anläggningen om ett par år!

Dagen avslutades sedan med en interaktiv kväll på Microsofts kontor tillsammans med Microsoft och Aker Carbon Capture. Aker Carbon Capture levererar och bygger CCS-anläggningar och Microsoft är stora köpare av negativa CCS-krediter och har mycket ambitiösa klimatmål för sin verksamhet.

Vi utforskade och diskuterade olika aspekter av BioCCS värdekedja och hur vi kan arbeta tillsammans för att möjliggöra implementering av BioCCS-projekt i Sverige, från avskiljning av biogen koldioxid till en fungerande marknad för CDR.

• Hur ska efterfrågan och utbud mötas på marknaden?
• Hur kan datavetenskap och digitala verktyg göra skillnad inom koldioxidavskiljning?
• Hur minimerar vi energiåtgången i BioCCS-applikationer?

“ It was our pleasure to attend the KLIMPO BIO-CCS Safari and to host an evening session with our partners Microsoft to discuss how we are working with BECCS projects and the carbon removal market.  The broad and diverse backgrounds of the delegation made for some very interesting and productive conversations around how together, we can work towards the common goal of enabling industrial scale, sustainable BECCS projects in the Nordic region. ” Joel Flitton, Sales Director, Aker Carbon Capture

Infrastruktur och lagring hos Equinor

Safarit fortsatte sedan vidare ut till Equinor under tisdagen och vi fick höra både om Equinors satsningar inom ”low carbon solutions” och deras nya bolag Njord Carbon. Det blev ett djupdyk i koldioxidlagring både som ”business” och geologiskt med representanter från flera av de aktörer som både är igång och som har kommit långt i sina planera på att realisera CCS eller fungera som en del i kedjan.

Vi vet att tekniken finns och fungerar redan idag och att det i Norge finns naturliga platser för koldioxidlagring och den erfarenhet från shipping, olja och gas som krävs för att realisera CCS, vilket vi fick höra om från flera aktörer. Lagermöjligheterna är enorma med över 80 miljarder ton uppskattad potential.

Rapporter visar att det kommer att finnas ett behov av att fånga och lagra 300-400 miljoner ton koldioxid varje år bara i Europa. I ett netto-noll-scenario globalt skulle vi behöva fånga och lagra 5 gigaton koldioxid per år, vilket motsvarar dagens globala oljemarknad. Det är enorma volymer koldioxid och för att lyckas med denna stora uppgift måste det finnas tillräckligt med lagringskapacitet.

”ZERO takker for to veldig spennende dager sammen på bio-CCS-safari! Det er motiverende å samle så mange aktører som jobber med å realisere prosjekter og verdikjeder på tvers av landegrensene i Sverige og Norge. Det er til stor inspirasjon at Sverige jobber med å få i gang omvendte auksjoner for å finansiere CO2-fjerning. Tilsvarende rammebetingelser trenger vi for å få fart på utviklingen videre i Norge også.” Anne Marit Post-Melbye, Fagansvarlig industri, ZERO Norge.

Några reflektioner:

• Tekniken finns och fungerar – fattas gör finansiering, på kort och på lång sikt. Detta måste vi lösa tillsammans!
• Statlig upphandling av transport och lagring. Ett samordnat ansvar från staten eller myndigheter vad gäller transport och lagring skulle underlätta och innebära att högre krav kan ställas, och bättre avtal skrivas, än för enskilda aktörer, vad gäller till exempel transport och lagring.
• Alla stora energiprojekt behöver politisk trygghet. Stödsystem, ett långsiktigt fungerande regelverk, ett ramverk för handel med minusutsläpp och ett robust gemensamt certifieringssystem är bitar som nu behöver komma på plats för att någon ska våga gå först och visa att CCS faktiskt är möjligt och för att investeringar ska kunna genomföras.
• Det behöver finnas en enighet kring pris och säkerhet för att skapa en säker marknad.
• Ägandeskapet av minusutsläppen är också en avgörande fråga för att detta ska bli verklighet.
• Just nu fokuserar många CCS-aktörer på affärsmodeller och påverkansarbete för att ändra lagstiftning som hindrar deras innovationsarbete inom CCS. Detta arbete är oerhört viktigt och samarbete är nyckeln till framgång.
• Det svenska styrmedlet är inte utformat för Bio-CCS på anläggningar som har både fossila och biogena utsläpp som t.ex. avfallsförbränningsanläggningar. Det gör att dessa inte är konkurrenskraftiga i en omvänd auktion jämfört med anläggningar som använder 100 % biogent bränsle. Detta behöver ses över.
• Energimyndigheten i Sverige ska nu utreda och föreslå styrmedel för CCS som kan bidra till att de klimatpolitiska målen nås. I uppdraget ingår också att analysera de långsiktiga klimateffekterna och potential att bidra till Sveriges klimatmål av att fånga in och använda koldioxid i exempelvis industriell produktion, s.k. CCU samt att föreslå styrmedel för att främja CCU. Eventuella styrmedel ska utformas i enlighet med det klimatpolitiska ramverket och vara förenliga med EU-rätten. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet senast den 30 december 2023.
• I Norge finns idag inget stödsystem för fullskalig CCS. Samtidigt som vi både vill och behöver CCS för att bli en lönsam och kostnadseffektiv klimatteknik, är kostnaderna fortfarande höga. Därför behöver vi både offentliga finansieringsmekanismer och andra finansieringskällor för att stödja utvecklingen.
• Vi måste se till att vi får rätt regelverk på plats, så att vi kan erbjuda tillräckligt med lagring, så att marknaden själv reglerar kostnaden och kostnaden för CCS blir tillräckligt låg. Fler bilaterala avtal med länder som erbjuder lagring krävs.
• Det är inte bara teknik, transport och lagring som är viktigt för att få CCS på plats. Flera aktörer fokuserar nu även på att få ihop kalkylen och innovativa grepp som klimatpositiv fjärrvärme. Om invånare och politiker inte förstår varför CCS är viktigt och vad som händer om vi inte satsar på CCS kommer CCS inte bli verklighet.

Men vi kan inte vänta på att allt ska vara perfekt utan vi måste kunna hålla två tankar i huvudet på samma gång. Vi har ett momentum just nu vad gäller CCS och det måste vi måste fånga. Arbetet inom EU tar väldigt lång tid så innan allt är på plats och fungerar perfekt måste vi våga satsa och dra igång projekt och nödvändiga samarbeten för att komma vidare.

En sak är säker – det händer väldigt mycket inom området just nu och det går väldigt snabbt. Nu ser vi fram emot det bilaterala avtalet mellan Norge och Sverige som är på gång och följer vad som händer i Danmark som drar fram snabbt inom både CCS och lagring!

Något vi alla kan skriva under på efter dessa dagar är att med innovation, samarbeten, nätverk, och styrmedel kan Norden bli världsledande inom CCS – Carbon Capture and Storage – och tillsammans städa atmosfären på koldioxid. Koldioxidinfångning är inte längre en teoretisk dröm, det sker bokstavligt i detta nu och är en avgörande pusselbit mot klimatpositiva resultat.
//Klimpo och Zero Norge

Tack till våra talare:

Jannicke Bjerkås, Hafslund Oslo Celsio, Jon Christopher Knudsen, Aker Carbon Capture, Conny Johansson, Stora Enso, Ida Furru, Horisont Energi, Benedicte Storebo, Northern Lights, Hans Stålnacke, Bodens Energi, Marcus Wahrgren, Vattenfall, Victoria Marie Evensen, Arbeiderpartiet, Terje Halleland, Frp, Camilla Brodin, KD, Kjell-Arne Ottosson, Miljö- och Jordbruksutskottet, Svante Söderholm, Energimyndigheten, Kenneth Juul, Carbon Centric, Per Sandberg, Equinor, Jon Andre Løkke, Njord Carbon, Erik Rundell, Oljedirektoratet, Soraya Axelsson, Öresundskraft, Mikael Sandanger, Gävle Energi, Johanne Koll-Hansen Bo, Altera Infrastructure, Björn Nordh, Green Cargo.