Koldioxidlagring i Sverige: Förutsättningar finns men bättre geologiskt underlag behövs

[fusion_builder_container hundred_percent=”no” equal_height_columns=”no” hide_on_mobile=”small-visibility,medium-visibility,large-visibility” background_position=”center center” background_repeat=”no-repeat” fade=”no” background_parallax=”none” parallax_speed=”0.3″ video_aspect_ratio=”16:9″ video_loop=”yes” video_mute=”yes” border_style=”solid” flex_column_spacing=”0px” type=”legacy”][fusion_builder_row][fusion_builder_column type=”1_1″ type=”1_1″ background_position=”left top” background_color=”” border_color=”” border_style=”solid” border_position=”all” spacing=”yes” background_image=”” background_repeat=”no-repeat” padding_top=”” padding_right=”” padding_bottom=”” padding_left=”” margin_top=”0px” margin_bottom=”0px” class=”” id=”” animation_type=”” animation_speed=”0.3″ animation_direction=”left” hide_on_mobile=”small-visibility,medium-visibility,large-visibility” center_content=”no” last=”true” min_height=”” hover_type=”none” link=”” first=”true”][fusion_text]

Förutsättningar finns men bättre geologiskt underlag behövs

SGU har tagit fram en ny rapport om koldioxidlagring i Sverige och grannländerna, ”Geologisk lagring av koldioxid i Sverige och i grannländer – status och utveckling”. I arbetet, som är resultatet av ett särskilt regeringsuppdrag, går SGU igenom vad som behövs för att kunna implementera geologisk lagring av koldioxid i Sverige.

I Sverige finns geologiska förutsättningar och potential för geologisk lagring av koldioxid i djupt liggande salina akviferer i sydöstra Östersjön och sydvästra Skåne.

För att kunna säkerställa en effektiv och säker lagring behövs fördjupad kunskap om de reservoar- och takbergarter som kan bli aktuella för koldioxidlagring, och för detta krävs tillgång till nya, moderna djupseismiska data och kompletterande borrningar med nya borrhålsdata. Det finns även ett antal hinder och utmaningar som behöver hanteras, både i ett nationellt och ett internationellt perspektiv. Dessutom är det i dag mycket långa handläggningstider för tillståndsprocessen vilket innebär att ett svenskt koldioxidlager kan ta uppemot 30 år att etablera.

Om bio-CCS ska kunna tillämpas på svenska utsläppskällor i närtid rekommenderar utredningen i första hand att titta på bilaterala avtal för CCS i Norge, men även i Nederländerna och Storbritannien, som alla planerar för fullskaliga CCS-anläggningar med utrymme för import av koldioxid.

Utredningen rekommenderar även att samtidigt se till att svensk förmåga bibehålls och utvecklas och att legala hinder för CCS undanröjs för att på så sätt att behålla ett svenskt koldioxidlager som handlingsalternativ. För Sveriges del gör utredningen bedömningen att en realiserbar potential för enbart bio-CCS uppgår till minst 10 miljoner ton biogen koldioxid årligen till 2045.

Denna rapport redovisar CCS-aktiviteter i Sverige och i våra grannländer, samt vad som behövs för att Sverige ska kunna implementera koldioxidlagring som åtgärd för att nå klimatmålen.