Klimpo ser positivt på den nya budgeten och konstaterar att det finns utrymme för klimatpositiva initiativ och kolsänkor.
Satsningar inom transportsektorn fortsätter att dominera, men inom bland annat Industriklivet och Klimatklivet ges möjlighet för företag och organisationer att ansöka om bidrag för en fortsatt utveckling av exempelvis kolsänkor som teknik för koldioxidavskiljning. Sverige ges förutsättningar att, med hjälp av en stark innovationskraft, fortsätta vara ett föregångsland och driva den globala utvecklingen mot klimatpositivt.
Klimatbudgeten 2021 innehåller främst satsningar på raffinaderier för returplast, batteriinnovationer, vätgasproduktion och hållbara drivmedel. En ”grön återhämtning” ska ske och till det avsätts närmare 10 miljarder kronor. Fokus läggs på transportsektorn som får 5,4 miljarder, dvs mer än hälften av budgeten.
Energimyndigheten föreslås bli ett nationellt centrum för CCS
Sedan 2018 har Industriklivet gett stöd till att utveckla lösningar för att minska utsläpp inom industrin och sedan 2019 även tekniker för negativa utsläpp. Regeringen aviserar en kommande satsning på avskiljning och lagring av koldioxid från biogent ursprung (bio-CCS) genom ett driftstöd. Driftstödet kan vara i form av en omvänd auktionering eller en lagringspeng. Regeringen beräknar 50 miljoner kronor 2022 och 200 miljoner kronor 2023 för detta. Avisering sker under Industriklivet.
Energimyndigheten föreslås bli ett nationellt centrum för CCS och föreslås även tillföras medel för att ta fram ett system med omvända auktioner alternativt lagringspeng för avskiljning och lagring av koldioxid från förnybara källor BECCS, (Bio-CCS). Regeringen föreslår även en satsning på 3 miljoner kronor under 2021 för att göra Energimyndigheten till ett nationellt centrum för avskiljning och lagring av koldioxid. Därefter beräknas myndigheten tillföras 5 miljoner kronor per år för ändamålet.
Skog kan ta upp och lagra växthusgaser och fungerar därför som kolsänka.
Statens jordbruksverk och Skogsstyrelsen föreslås tillföras 3 miljoner kronor för att, i samråd med bl.a. Naturvårdsverket och länsstyrelserna, utforma kriterier och utveckla metoder för att bedöma vilka marker som är lämpliga för åtgärder som åstadkommer negativa utsläpp av växthusgaser genom ökad kolsänka eller minskade utsläpp i skog och mark. Regeringen avser återkomma med ett preciserat myndighetsuppdrag kring detta.
Bland satsningarna på kolsänkor kan nämnas att 350 miljoner kronor avsätts 2021 för återvätning av våtmarker. Utsläpp från numera dikade torvmarker, tidigare våtmarker, antas uppgå till ca 11 miljoner ton koldioxidekvivalenter årligen.
1 miljard dediceras också till fortsatta och utvidgade satsningar på Industriklivet, dvs tekniksprång inom industrin som leder till en grön omställning. Här finns utrymme för exempelvis satsningar på CCS-teknik och andra initiativ inom industrin som syftar till att nå de svenska klimatmålen.
Även Klimatklivet förlängs och utvidgas med ytterligare 100 miljoner kronor som tillförs under 2021. För att skapa långsiktighet föreslår regeringen att stödet förlängs till 2026 och att Naturvårdsverket ges möjlighet att stötta fler stora klimatprojekt, genom att höja deras bemyndiganderam.
– Det är ju verkligen toppen att klimatpositivt & kolsänkor finns med i budgeten! Till nästa års budget blir det fantastisk med en budgetpost för driftstödet för de stora utsläppsminskningar som kan ske med Beccs, kommenterar Klimpos VD Karolina Norbeck. Fram till nästa års budgetläggning ser vi fram emot spännande möten med politiker och en god dialog så vi kan nå målet om klimatpositivt 2045, fortsätter Karolina.
