Under perioden 2022-2024 genomförde Jönköping Energi en förstudie om BioCCS med stöd av Energimyndigheten. Klimpo fick förtroendet för rollen huvudprojektledare samt delprojektledare för samtliga sex delprojekt.

Torsvik
Foto: Torsvik, Jönköping Energi

Om förstudien:

Jönköping Energi har satt upp ett ambitiöst klimatlöfte att bli en kolsänka senast år 2045 och aktivt bidra till att minska samhällets utsläpp av växthusgaser. Som en del av detta engagemang initierades en förstudie för att undersöka möjligheterna att etablera en koldioxidavskiljningsanläggning vid kraftvärmeverket Torsvik i Jönköping. Förstudien syftade även till att utvärdera potentialen för att skapa ett nav för mellanlagring av koldioxid.

Målet med projektet har varit att identifiera en långsiktigt hållbar affärsmodell som integrerar tekniska, ekonomiska och miljömässiga aspekter, samt att ta fram ett underlag för framtida detaljprojektering av effektiva avskiljnings- och förvätskningslösningar. Genom denna studie vill Jönköping Energi lägga grunden för att realisera klimatpositiva lösningar och stärka sin roll som en ledande aktör i omställningen till ett fossilfritt samhälle.

Den potentiella anläggningen på Torsvik har kapacitet att avskilja 270 000 ton biogen koldioxid om året. Detta skulle bidra med hela 13 procent av Sveriges mål om minusutsläpp till 2030.

– Klimatet är vår tids ödesfråga. Jönköping Energi gör skarpa åtaganden för att vara med och driva klimatomställningen. Det är vårt samhällsansvar som energibolag att bidra till minskade koldioxidutsläpp och förstudien ska tydliggöra vilka alternativ vi står inför, säger Magnus Olsson som var projektägare hos Jönköping Energi.

Förstudiens omfattning:

  1. AP1 Teknik: Utformat en effektiv och integrerad lösning för koldioxidavskiljning och förvätskning i samspel med befintlig ackumulatortank, vilket maximerar effektiviteten och minskar klimatpåverkan. (Kristofer Pettersson, HPL)

  2. AP2 Tillstånd och krav: Identifierat både nuvarande och framtida krav och tillstånd som behövs för koldioxidinfångning, transport och användning, vilket säkerställer projektets efterlevnad och långsiktiga hållbarhet. (Catarina Hästesko, DPL)

  3. AP3 Kommunikation: Framgångsrikt kartlagt intressentgrupper och initierat värdefulla dialoger med lokala företag och kunder, vilket skapar möjligheter till samarbeten och ökad regional medvetenhet om projektets betydelse. (Malin Fredriksson, DPL)

  4. AP4 Logistik och transport: Identifierat praktiska och hållbara lösningar för logistik och transport av koldioxid från infångning till slutdestination, inklusive möjligheter för lokal mellanlagring av koldioxid. Detta lägger en robust grund för effektiv koldioxidhantering. (Richard Unger, DPL)

  5. AP5 Jämförelse Bio-CCS och Bio-CCU: Utfört en omfattande analys av Bio-CCS och Bio-CCU, och utvärderat dessa alternativ ur både kostnads- och nyttoperspektiv för att säkerställa bästa möjliga lösning för projektets mål. (Kristofer Pettersson, HPL)

  6. AP6 Finansiering: Utvecklat en solid affärsmodell för en fullskalig Bio-CCS-anläggning, inklusive en detaljerad analys av risker och kostnader längs hela logistikkedjan fram till slutlig lagring eller användning av koldioxid. (Karolina Unger, DPL)

Projektets framgångar och positiva effekter:

  • Fördjupad insikt i BioCCS, BioCCU och klimatpositiv fjärrvärme
    Projektet har kraftigt ökat organisationens förståelse för BioCCS-teknikens potential som nyckeln till klimatpositiv fjärrvärme. Möjligheterna med CCU (Carbon Capture and Utilization) har också identifierats och utvärderats som en del av framtidens hållbara lösningar.
  • Stärkt teknisk kompetens 
    Medarbetarna har tillägnat sig avancerad teknisk kunskap och fördjupat sin förståelse för klimatutmaningar och lösningar. Detta stärker organisationens förmåga att framgångsrikt driva utvecklingen vidare.
  • Förbättrad kunskap om logistik och lagring
    Projektet har utvecklat en tydlig bild av hela logistikkedjan – från koldioxidinfångning till transport och eventuell mellanlagring. Lokala platser för mellanlagring har identifierats och analyserats, vilket skapar robusta och effektiva logistiklösningar.
  • Etablering av nya partnerskap
    Projektet har möjliggjort framgångsrika dialoger med kunder och andra intressenter, vilket har ökat medvetenheten om de positiva effekterna av en BioCCS-anläggning. Dessa dialoger har även skapat en plattform för framtida samarbete och partnerskap som stödjer utvecklingen av klimatpositiv fjärrvärme.
  • Starkt lokalt stöd och intresse
    Projektet har fått positiv respons från lokala aktörer som ser potentialen i BioCCS och klimatpositiva lösningar. Intresset för fortsatt dialog och samarbete är stort, vilket stärker möjligheterna för framtida satsningar.

Kontakta oss för mer information: 
Kristofer Pettersson, Huvudprojektledare, 0705 799 006, kristofer.pettersson@klimpo.se ar